

Ägare
Tullstorp 1:2
1660 - 1684. Nils Johansson
1684 - 1697. Jöns Nilsson
1698 - 1699. Esbjörn Pålsson
1699 - 1700. Ryttare Måns Månsson
1700 - 1702. Föravskedade löjtnant Erik Sijk och hustru antagligen svärföräldrar till Christian Hammarskiöld vars hustru är född Sijk
1702 - 1717. Jöns Nilsson
1718 - 1750. Nils Jönsson
1750 - 1767. Nils Persson
1767 - 1768. Änkan LusseNilsdotter
1768 - 1777. Ola Nilsson
1777 - 1814. Ola Persson
1814 - 1845. Sven Olsson
1845 - 1868. Ola Svensson
1868 - 1871. Änkan Elna Persdotter
1871 - 1879. Änkan Elna Persdotter
1879 - 1902. Johannes Olsson
1902 - 1919. Elof Olsson
1919 - 1951. Anton Olsson
1951 - 2005. Sven Olsson
2005. Bertil Hansson
Tullstorp 1:3
1700 - 1726 Nils Svensson
1726 - 1736. Per Salomonsson
1736 - 1747. Fam. Hammarskiöld
1747 - 1765. Sven Larsson
1766 - 1769. Jöns Persson
1770 - 1774. Johan Persson
1775 - 1777. Strandridare Johan Nyberg
1777 - 1807. Ebbe Nilsson
1807 - 1830 Sven Eriksson
1830 - 1835. Arrendator John Eriksson
1837 - 1858 Nils Svensson
Familjen flyttade till Björkered nr 2 i Hasslöv 1858
Gården såldes och delades till 1:8 och 1:9
1858 - 1874. Sven Persson (ägare till 1:5 )
1874 - 1895. Petter Svensson (ägare till 1:5 )
1895 - 1925. Ida Pettersson
1925 - ? Ludvig Karlsson dräng g m Ida Pettersson Evald och Ture Karlsson söner till Ludvig Karlsson Ingvar Johansson
Tullstorp 1:4
1698 - 1700. Anders Persson
1700 - 1718 Nils Gudmundsson
1718 - 1736. Jöns Lundberg
1736 - 1753. Familjen Hammarskiöld
1754 - 1763. Jöns Persson
1764 - 1765. Ladufogde Hans Öhrström
1765 - 1800. Jöns Persson
1800 - 1829. Per Jönsson
1829 - 1870. Jöns Persson
1870 - 1875. Änkan Kiersti Svensdotter
1876 - 1881. Peter Jönsson
1881 - 1918 Jöns Petter Åkesson
1918 - 1948. Hjalmar Åkesson
1948 - 1988. Nils Johansson
1988 - 1998. Elsa Johansson
1998 - 2013. Ingvar Johansson
Efter Ingvar Johanssons död testamenterat till polacker
Tullstorp 1:5
1659 - 1684. Peder Jensen - Per Jönsson
1684 - 1697. Johan Persson
1697 - 1718. Jöns Johansson
1719 - 1739 Per Jönsson
1739 - 1774. Oklart vem som äger
1774 - 1796. Mattias Jönsson
1796 - 1839. Sven Mattisson
1839 - 1874. Sven Persson ( nämndeman)
1874 - 1896. Petter Svensson
1896 - 1907. Änkan Hanna Jönsson?
1907 - 1938. Joel Pettersson
1938 - 1964. Nils Pettersson
1964 - 1966. Olle Törnblom
1966 - 1968. Birgitta Svan
1968 - 1974. Frank Uhligh
1974 - 1977. Göran Nyman
1977 - 1987. Bengt Hedin
1987 - ? Håkan Eriksson
? Per Anders Karlsson
Har också ägts av Onsala Tomt AB och Peab
Detta är marken där villabyn ligger
Tullstorp 1:6
1694 - 1709. Tuve ( Tue ) Persson
1709 - 1719. Per Gudmunsson
1719 - 1733. Okänt ägande
1733 - 1764. Sven Persson
1764 - 1807. Nils Svensson
1807 - 1832. Nils Thorbjörnsson
1832 - 1861. Thorbjörn Nilsson
1861 - 1893. Ola Jönsson
1893 - 1931. Ludvig Pålsson Sander
1931 - 1974. Otto Sander
1974 - Ingvar Sander
Tullstorp 1:7
1666 -1670. Gudmund Persson
1670 - 1680. Olof Gudmundsson
1681 - 1684. Per Knutsson
1684 - 1693. Okänt ägande
1693 - 1718 Per Gudmundsson
1719 - 1747. Lars Persson
1747 - 1793. Jöns Larsson ( ev fler ägare under denna period)
1793 - 1802. Nils Andersson
1802 - 1814. Jöns Persson
1814 - 1838. Per Jönsson
1838 - 1845. Johan Persson
1845 - 1872. Ola Persson Lundblad
1872 - 1874. Änkan Pernilla Larsdotter
1874 - 1875. Ludvig Lundblad
1875 - 1876. Johannes Persson
1876 - 1880. Inspektor Lars Wilhelm Ahnfeldt
1881 - 1889. Tunnbindare Olof Olsson
1889 - 1896. Änkan Bengta Eliasson
1896 - 1924. Carl Olsson
1924 - 1933. Henry Olsson
1933 - 1935. Gustav Gudmunsson
1935 - 1970. Norge Johansson
1970 - 1971. Hovs Hallar Villa AB
1971 - Tage Edvin Pålsson
Gården i konkurs 1931
Efter den danska tiden Frälsegård under Kulla Gunnarstorp
Lite histora från Tullstorp
Bengt Hedin skriver:
Tullstorp är en gammal bygd.Här har bott folk i alla tider ända från stenåldern. Dock har inte många stenåldersfynd hittats här. De fynd som har hittas har varit i närheten av där dammen ligger i dag.
Tullstorp har sen urminnes tider bestått av sex gårdar och alla finns kvar än i dag.
Stamfastigheten heter Tullstorp 1:2 och är den gården som ligger där valborgsmässobålet nu hålls. En gammal sägen säger att en rik dam ägde hela Tullstorp . Namnet Tullstorp lär komma från henne . Hon hette nånting Tuli , Tyli , Tylli eller nåt sådant. Denna historia har gått genom generationerna och finns inte dokumenterad någonstans
Från denna Tullstorp 1:2 är alla andra avstyckningar gjorda:
Tullstorp 1:3 ligger till vänster om vägen ner till båtplatsen men infarten till den är uppe mitt emot Salviavägen.
Tullstorp 1:4 är Ingvar Johanssons hästgård som i dag ägs av polacker
Tullstorp 1:5. är den vita gården vid dammen
Tullstorp 1:6 ägs av Ingvar Sander och ligger inte så långt från dammen
Tullstorp 1:7 heter Hästhagen och ligger med infart från Rössjöholms - vägen strax innan vägen till Gånarp. Denna gård ligger lite undanskymd och utan genomfartsväg så det är många som inte har sett den.
Tullstorp 1:2 är den enda gård som har hetat Tullstorp. Avstyckningarna 1:3 1:4 1:5 1:6 hette med ett gemensamt namnför Kjerlingehult eller Kiellingehult (i folkmun Käringahult). Ingvar Johanssons stuteri hette Kerlingehults stuteri.
Avstyckning 1:7 hette eller heter Hästhagen. Troligen är det någon postteknisk åtgärd som gjort att allt heter Tullstorp
Utflytning av gårdar
Stamfastigheten nr 1:2 ligger på samma plats som den alltid har gjort.
Nr 1:3 och 1:4 låg från början tillsammans där 1:4 idag ligger . En jord källare bakom 1:4 finns kvar än i dag som ett spår av 1:3
Nr 1:5 och 1:6 låg tillsammans vid 1:5 (garden vid dammen). Dom hade gårdsplan tillsammans.
Hästhagen 1:7 ligger på sin gamla plats.
Orsakerna till att 1:3 och 1:6 flyttades till nya platser var den stora jordbruks-reformen i Sverige på 1840 och 50 talen den reform som syftade till att det svenska jordbruket skulle bli effektivare. Laga Skifte hette den och berörde så gott som alla svenska byar.
Alla gårdarna i Tullstorp har under längre eller kortare tider varit an tingen frälse - eller kronogårdar. Det var på 1600 talet och en bit on på 1700 talet.
Frälsegård betyder att man ägdes av nån adelssläkt i dettafallet släkten Hammarskiöld på Kulla Gunnarstorp och kanske av någon mer adlig släkt.
Kronogård var som namnet anger kronans gård . Den brukades av en bonde eller som det hette då Åbo men ägdes av kronan som var det samma som militären. Olika militära höjdare bestämde alltså över dessa bönder.
Var man frälsegård betalade man skatt till adelssläkten och var man kronogård betalade man arrende till kronan.

Tullstorp 1:5 i ca 1930. Bildet tagen från mitt i dammen. Stenmuren finns under jordmassorna efter grävning av dammen. Dammen är grävd i ca 1967.
Det lilla huset till vänster är svinhuset. Finns inte mer, ligger under schacktmassorna. Lugen till högra (den som har solceller i dag) byggdes i 1926.
Gruvinmutninger i Tullstorp
Sökande: Herr Brukspatron Carl af Ekström & Herr Grosshandlare J C Billow
I Tullstorp i Hjärnarps socken har 32 tillstånd för gruvbrytning skrivits ut. Varje gruva har kartlagts i förhållande till andra gruvor och gränser och numrerats. Ansökan gällde stenkolsbrytning.
Namnen på gruvorna i Tullstorp.
Nr. 289. Lurvruvan. Nr 290. Smällgruvan
Nr. 291. Rökgruvan. Nr. 292. Spakgruvan
Nr. 293. Spikgruvan. Nr. 294. Löpgruvan
Nr. 295. Ropgruvan. Nr. 296. Krakgruvan
Nr. 297. Sungruvan. Nr. 298. Höggruvan
Nr. 299. Spökgruvan. Nr. 300. Tidgruvan
Nr. 301. Urgruvan. Nr. 302. Ej namngiven
Nr. 303. Ej namngiven. Nr. 304. Pestgruvan
Nr. 305. Slavgruvan. Nr. 306. Lundgruvan
Nr. 307. Rundgruvan. Nr. 308. Hundgruvan
Nr. 309. Torngruvan. Nr. 310. Pargruvan
Nr. 311. Ej namngiven. Nr. 312. Pilgruvan
Nr. 313. Lergruvan. Nr. 314. Pumpgruvan
Nr. 315. Sjögruvan. Nr. 316. Tubgruvan
Nr. 317. Korngruvan. Nr. 318. Grekgruvan
Nr. 319. Snargruvan. Nr. 320. Klargruvan
Bergmästareämbetet i Växjö gav tillstånd för brytning från den 24/9 1871. Kungörelsen uppläst i Hjärnarps kyrka 1 april 1872
Någon brytning blev det dock inte i Tullstorp då stenkolsbrytningen ganska fort förlorade sin betydelse.
Torp -rup -arp
År 1291 finn en notering av en gammal munk från något kloster. Kanske kom han från Herrevadskloster.Vid den tiden var namnet Hyarsinatorp
I början på 1400- talet var namnet Hiernarp
I 1520 finns en uppgift om att namnet var Hiernerup
Efter dansktiden på slutet av 1600 - talet Jernarp
Nån gång i början på 1700 - talet blev namnet Hjärnarp
I kombination med namn vars förled slutar på -a (gammal genitivändelse -a, eller -ar), kan efterledet -torp bli -arp.
Ortnamnen med efterledet -arp är vanliga i Skånelandskapen, Småland och Östergötland och Västergötland. Som ersättning för det ursprungliga -arp har ibland i Skåne och Halland formerna -rup/-erup uppkommit. Dessa utvecklades på Själland, och infördes i Skåne genom danskt skriftspråk före den svenska erövringen.